Larmet: Stor risk att luta sig mot tv-pengar
Många allsvenska klubbar förlitar sig till stor del på tv-pengar som intäkt. Då tornar framtidens tv-avtal upp sig som ett stort orosmoln – risken är att klyftorna i allsvenskan ökar. De mindre klubbarna kommer få det tuffare, säger Carlos Esterling på revisionsföretaget EY.
Ersättning från tv-rättigheterna som del av nettoomsättningen för de allsvenska klubbarna säsongen 2023:
Varberg (superettan i år): 47 procent av nettoomsättningen utgjordes av tv-pengar.
Degerfors (superettan i år): 40 procent.
Värnamo: 36 procent.
Halmstad: 34 procent.
Mjällby: 27 procent.
Sirius: 26 procent.
Kalmar: 25 procent.
Brommapojkarna: 23 procent.
IFK Norrköping: 19 procent.
Elfsborg: 16 procent.
IFK Göteborg: 14 procent.
Hammarby: 12 procent.
Djurgården: 11 procent.
Malmö FF: 8 procent.
AIK: 7 procent.
Häcken: 5 procent.
Källa: Rådgivnings- och revisionsföretaget EY.
För hälften av de 16 herrallsvenska klubbarna 2023 står pengar från det centrala tv-avtalet för 23–47 procent av intäkterna, visar en rapport från rådgivnings- och revisionsföretaget EY.
— De stora klubbarna är inte så beroende av tv-pengarna. Exempelvis står tv-pengarna för fem procent av Häckens omsättning och åtta procent för Malmö FF, men för Värnamo är den siffran 36 procent, säger Carlos Esterling, medförfattare till rapporten, som släpps i sin helhet nästa vecka.
Risk för ökade klyftor
Det nuvarande tv-avtalet för allsvenskan och superettan sträcker sig fram till och med säsongen 2025. Enligt medieuppgifter har Discovery betalat en bit över 500 miljoner årligen för rättigheterna sedan avtalet började gälla säsongen 2020. Intäkter från tv-avtalet ska i fjol ha gett knappt 389 miljoner kronor sammanlagt till de allsvenska klubbarna, enligt rapporten.
Många sändande aktörer på sportmarknaden kämpar dock med sin lönsamhet och det finns en överhängande risk att det nya tv-avtalet från 2026 och framåt kommer vara sämre för elitklubbarna.
— Klubbarna måste göra sin riskanalys redan. Man kan ju hoppas på att man får samma avtal eller till och med bättre, men de måste förbereda sig för att de inte får det.
Mindre klubbar förväntas få det tuffare och samtidigt finns det en risk att allsvenskan skiktas allt mer ekonomiskt. Den stora hävstången för att öka sina intäkter går nämligen via spel i Europa eller spelarförsäljning.
Storklubbarna dominerar i båda aspekterna.
— Det är de stora klubbarna som säljer för 30 miljoner och uppåt. Det är Malmö FF, Elfsborg, Häcken, Djurgården, Hammarby och AIK, säger Carlos Esterling.
Häcken klådde MFF
Endast topp tre i allsvenskan och cupvinnaren får kvala till Europa, men når en klubb dit väntar ett miljonregn.
— BK Häcken slår Malmö FF i omsättning 2023. Häcken har ju ingen publik jämfört med Malmö, men man har haft en spelarförsäljning på 141 miljoner och Europaersättning på 115 miljoner. Det är halva omsättningen för Häcken.
Hisingslaget, som nådde gruppspel i Europa League, omsatte drygt 491 miljoner i fjol. MFF, som inte kvalade till Europa, omsatte drygt 432 miljoner kronor.
— Hälften av klubbarna omsätter mindre än 100 miljoner och Häcken har med en enda intäktsström från Europa dragit in mer än åtta klubbars respektive omsättning bara där, säger Carlos Esterling.
